onsdag 3 mars 2010

Kärleken till sitt barn....

Jag trodde aldrig att man kunde älska sitt barn så mycket som man gör. Att denna lilla varelse kan få ens hjärta att värma så mycket. Även denna lilla varelse kan göra en så tokig och vansinnig och de prövar en hela tiden, fast jag skulle inte vilja vara utan det.
Att följa barnets utveckling är underbart, att se talet utvecklas och hur de utvecklas rent generellt. Hur kan de ha en sådan energi, tänk om man själv kunde få hälften av all energi som de har, då hade man inte somnat som en stock klockan tio varje kväll.
All sin lediga tid vill man ha med sitt barn och ibland känns det inte som om tiden räcker till, till allt som ska fixas i hemmet och som man ska hinna med.
Den mysiga stunden är att få ligga och läsa en saga och sjunga (även om Isak håller för öronen och säger nää, maaamma. Ja, man är inte känd för att sjunga fint:-) tills han somnar så fint i sin säng.
Älskade barn du är vår skatt och jag vet att alla känner likadant för sina barn. Ge era barn extra många pussar och kramar och njut av stunden, det kommer en dag då de tycker man är pinsam!

2 kommentarer:

  1. Fint du skriver Vivi:)
    Ja ibland när jag har tjejerna nära mig och luktar i deras hår tänker jag att jag skulle vilja ha dofterna i en liten ask och plocka fram dom när man vill.
    Det är så sant det du skriver att barnen är det värdefullaste man har och det gäller verkligen att ta tillvara tiden med dom.
    Kram Åsa

    SvaraRadera